Agenda 2030 är en global handlingsplan som antogs av alla Förenta nationernas (FN) medlemsstater år 2015 för att skapa en mer hållbar och rättvis värld till år 2030. Planen bygger på 17 globala mål för hållbar utveckling, som syftar till att hantera utmaningar som fattigdom, ojämlikhet, klimatförändringar och ekonomisk hållbarhet.

I det bredare arbetet med Agenda 2030 fokuserar Sverige på att främja hållbar ekonomisk tillväxt och innovation genom digitalisering och teknisk utveckling. En viktig del av denna strategi är att skapa en rättvis och transparent marknad för olika branscher, inklusive online casino-industrin, där innovation, ansvarsfullt spelande och starka regleringar spelar en avgörande roll.

Bidrag till svensk innovation och teknisk utveckling: Den svenska spelindustrin spelar en viktig roll i att driva fram nya tekniska lösningar, särskilt inom betalningssystem och användarsäkerhet. Företag som Kindred Group och Betsson AB har introducerat AI-drivna verktyg för ansvarsfullt spelande och blockchain-baserade betalningssystem, vilket främjar innovation och stärker den digitala infrastrukturen. Detta bidrar till både ekonomisk tillväxt och hållbar industriutveckling i enlighet med Mål 9.

Ekonomisk hållbarhet och spelindustrin: Kan online casinon bidra till tillväxt?

Onlinecasino-industrin växer snabbt i Sverige och spelar en viktig roll för ekonomin. Den reglerade spelmarknaden bidrar till ekonomisk hållbarhet genom att skapa jobb, generera skatteintäkter och driva teknisk innovation. Detta är särskilt relevant för två av FN:s globala mål:

• Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt – Onlinecasinon skapar arbetstillfällen inom IT, kundtjänst, marknadsföring och utveckling av betalsystem. En rapport från Spelinspektionen visar att den svenska spelmarknaden 2024 genererade cirka 11,7 miljarder kronor i bruttointäkter, vilket också bidrar till skatteintäkter som kan stödja hållbarhetsinitiativ.
• Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur – Tekniken bakom online casinon utvecklas ständigt. Säkra betalningssystem, digitala plattformar och nya innovativa spelmodeller förbättrar både användarsäkerhet och affärseffektivitet. Detta driver på innovation inom digital infrastruktur och teknisk utveckling.

Sverige har starka regleringar som övervakas av Spelinspektionen för att säkerställa rättvist och ansvarsfullt spelande. Dessa regleringar hjälper till att skydda konsumenter och hålla marknaden stabil och transparent, vilket är viktigt för en hållbar ekonomisk tillväxt.

Ansvarsfullt spelande som en del av hållbarhetsmålen

För att stödja social hållbarhet, arbetar många operatörer med att utveckla verktyg för ansvarsfullt spelande. Det innebär att spelare erbjuds möjlighet att sätta insatsgränser, ta pauser från spelande och använda självavstängningsverktyg. Exempelvis har Spelpaus.se, ett nationellt självavstängningssystem, hjälpt över 80,000 personer att begränsa sitt spelande fram till slutet av 2024.

Ansvarsfullt spelande främjar socialt ansvar och stöder Sverige i arbetet mot att uppnå Mål 3: God hälsa och välbefinnande. Genom att förebygga spelproblem kan online casinon bidra till en tryggare spelmiljö och minska negativa effekter på samhället.

Onlinecasinons miljöpåverkan och klimatarbete

Onlinecasinon har fördelen att vara helt digitala, vilket minskar behovet av fysiska byggnader och resor för kunder. Detta bidrar till en lägre klimatpåverkan jämfört med landbaserade casinon. Företag som Kindred Group har också tagit initiativ till att förbättra energieffektiviteten hos sina servrar och minska koldioxidutsläppen genom användning av grön energi. Detta är ett viktigt bidrag till Sveriges arbete med att uppnå Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna.

FNs 17 globala mål förklarade på ett enkelt sätt

Mål	Namn	Enkel förklaring
1	Ingen fattigdom	Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt
2	Ingen hunger	Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, förbättra nutrition och främja hållbart jordbruk
3	God hälsa och välbefinnande	Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar
4	God utbildning för alla	Säkerställa inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet för alla
5	Jämställdhet	Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt
6	Rent vatten och sanitet	Säkerställa tillgång till och hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla
7	Hållbar energi för alla	Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig och hållbar energi
8	Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt	Främja varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt samt anständigt arbete
9	Hållbar industri, innovationer och infrastruktur	Bygga motståndskraftig infrastruktur, främja inkluderande industrialisering
10	Minskad ojämlikhet	Minska ojämlikhet inom och mellan länder
11	Hållbara städer och samhällen	Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara
12	Hållbar konsumtion och produktion	Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster
13	Bekämpa klimatförändringarna	Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser
14	Hav och marina resurser	Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt
15	Ekosystem och biologisk mångfald	Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem
16	Fredliga och inkluderande samhällen	Främja fredliga samhällen, tillgång till rättvisa, bygga effektiva institutioner
17	Genomförande och globalt partnerskap	Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet

De globala målen erkänner att problem som klimatförändringar måste hanteras tillsammans med frågor som ekonomisk ojämlikhet och resursförbrukning. Detta väcker frågan om vad ekonomisk hållbarhet innebär – att balansera tillväxt med social rättvisa och miljöhänsyn.

Målen innehåller 169 delmål med tydliga, mätbara mål, exempelvis att utrota extrem fattigdom och införa sociala trygghetssystem (Mål 1).

Agenda 2030 betonar att ekonomisk hållbarhet kräver att sociala och miljömässiga utmaningar hanteras samtidigt. Traditionella modeller som fokuserar enbart på tillväxt ignorerar ofta hur miljöförstöring och ojämlikhet undergräver stabiliteten. Agendan främjar en helhetssyn där ekonomisk utveckling sker i balans med miljöskydd och socialt välbefinnande.

Sveriges åtagande för Agenda 2030

Sverige har etablerat sig som en global ledare inom hållbar utveckling och rankas konsekvent högt i internationella hållbarhetsindex, en position som även lyfts fram av Agenda 2030-samordnaren i olika nationella och internationella sammanhang. Den svenska regeringen uttryckte tidigt sin ambition att vara en föregångare i genomförandet, både på nationell nivå och genom stöd till andra länders insatser.

Centrala myndigheter och ansvarsfördelning

Den svenska strategin för Agenda 2030 bygger på politisk samsyn och sektorsövergripande samarbete. År 2020 lade regeringen fram en proposition till riksdagen som beskrev Sveriges genomförandestrategi på nationell, EU- och internationell nivå. Strategin betonar att hållbarhetsarbetet ska integreras i ordinarie styrningsprocesser, i linje med aktuella kommittédirektiv, i stället för att behandlas som ett separat initiativ.

Två huvuddepartement har det primära ansvaret för genomförandet av Agenda 2030:

• Klimat- och näringslivsdepartementet: Samordnar den nationella implementeringen och säkerställer att hållbarhetsmålen genomsyrar näringslivs- och klimatpolitiken.
• Utrikesdepartementet: Hanterar de internationella aspekterna, inklusive utvecklingssamarbete och Sveriges globala åtaganden.

Mellan 2020 och 2024 hade Gabriel Wikström rollen som Nationell samordnare Agenda 2030, med uppdrag att stödja genomförandet av målen inom alla samhällssektorer och säkerställa en samlad strategi för hållbar utveckling i Sverige. Hans kansli arbetade för att stärka och främja hållbarhetsinitiativ bland olika aktörer samt att skapa samverkan mellan offentliga, privata och civila sektorer.

Den tre dimensionerna av hållbar utveckling

Den svenska modellen för hållbar utveckling kännetecknas av en stark betoning på de tre dimensionerna av hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet – som betraktas som sammanlänkade och ömsesidigt beroende snarare än separata områden. Detta ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling bidrar till att säkerställa att ekonomisk tillväxt inte sker på bekostnad av sociala eller miljömässiga faktorer.

Detta helhetsperspektiv säkerställer att framsteg inom ett område inte sker på bekostnad av ett annat, vilket stärker Sveriges arbete mot en hållbar ekonomi och långsiktig ekonomisk utveckling.

Sveriges genomförandestrategi för Agenda 2030

Sveriges genomförandestrategi för Agenda 2030 bygger på att integrera hållbarhet i befintliga processer och policyramverk, samtidigt som man erkänner att transformativ förändring också behövs inom vissa områden.

Fem fokusområden

Färdplanen för att uppnå alla 17 globala mål centreras kring fem fokusområden som identifierats av den Nationella samordnaren:

1. Ledarskap för samhällets transformation
2. Hållbar ekonomisk utveckling
3. Transformation på lokal och regional nivå
4. Data för hållbar utveckling
5. Hållbar konsumtion och produktion

Dessa fem områden fungerar som hävstångspunkter där fokuserade insatser kan skapa positiva spridningseffekter över flera av de globala målen.

Strategiska dokument

Viktiga strategiska dokument som vägleder Sveriges genomförande omfattar:

• Regeringens proposition 2019/20:188 som beskriver Sveriges genomförandeansats
• ”Ett tydligare ledarskap för hållbar utveckling” (nationella samordnarens delrapport, 2022), som betonar vikten av långsiktigt ledarskap för att påskynda implementeringen av Agenda 2030
• ”Organisera för hållbar utveckling”, rapport (2023)
• Sveriges frivilliga nationella granskningar till FN (2017 och 2021).

Lokal och regional implementering

Kommuner och regioner är centrala för att uppnå de globala målen eftersom de hanterar tjänster som utbildning, sjukvård, avfallshantering och kollektivtrafik. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) stödjer detta arbete, och flera städer har genomfört lokala granskningar för att mäta sina framsteg.

Genomförandeplanen betonar att målen är universella och sammankopplade, vilket innebär att framsteg inom ett område påverkar andra. Strategin bygger på att alla mål ska eftersträvas samtidigt, med fokus på att inkludera utsatta grupper i hållbarhetsarbetet.

Uppföljning av framsteg: Hur Sverige mäter framgång

Sverige har utvecklat verktyg som Panorama för att visualisera klimatomställning och SDG Impact Assessment för att hjälpa företag bedöma sin påverkan på hållbarhetsmålen. Her City Toolbox stärker kvinnors inflytande i stadsplanering, medan Beyond Budgeting erbjuder nya styrningsmodeller. Viktiga resurser inkluderar Three Horizons för långsiktig planering, Community Organising för lokal mobilisering och Världens agenda – Länsstyrelsens agenda! för regional implementering.

Statistiska centralbyrån (SCB) samordnar statistikinsamlingen och gör data tillgänglig för beslutsfattare och allmänheten. År 2021 lanserade SCB ett digitalt verktyg med över 150 indikatorer som visualiserar Sveriges framsteg med tabeller och diagram. Data delas där möjligt upp efter kön, ålder, funktionsnedsättning, bakgrund och inkomst för att mäta utvecklingen för alla samhällsgrupper.

SDG Synergies Tool – ett verktyg för målkonflikter och samverkan

En innovativ metod för att analysera genomförandet av Agenda 2030 är SDG Synergies Tool, utvecklat av Stockholm Environment Institute och testat i sex svenska kommuner. Detta verktyg hjälper beslutsfattare att förstå hur framsteg inom ett mål påverkar andra mål och möjliggör:

• Kartläggning av synergier och målkonflikter mellan olika hållbarhetsmål
• Identifiering av insatser som ger de största positiva dominoeffekterna
• Effektiv organisering av implementeringsarbetet genom att gruppera sammankopplade mål
• Prioritering av åtgärder som maximerar fördelarna över flera områden

Verktyget använder en betygsskala från +3 (starkt främjande) till -3 (starkt begränsande) för att bedöma hur åtgärder inom ett område påverkar andra. Forskning visar att synergieffekter mellan målen är vanligare än målkonflikter, men genom att identifiera potentiella konflikter i ett tidigt skede kan strategier utvecklas för att undvika dem.

Ett datadrivet arbetssätt för hållbar utveckling

Sveriges data-drivna strategi möjliggör mer målinriktade policyinsatser. Enligt SCB:s rapport ”Integration – gymnasiebetyg, vidare studier och arbetsmarknad” (2021) visar data att det finns tydliga skillnader i utbildningsnivå och arbetsmarknadsutfall mellan inrikes och utrikes födda. Rapporten används för att utforma riktade integrationsprogram som stärker vidare studiemöjligheter och förbättrar arbetsmarknadstillgången för grupper med sämre etablering.

Regeringen har åtagit sig att långsiktigt finansiera insamlingen av hållbarhetsdata, eftersom detta är avgörande för ett effektivt genomförande av Agenda 2030 och för att skapa en mer hållbar ekonomi. Flera experter, inklusive Hanna Zetterberg, har betonat vikten av en evidensbaserad strategi för att säkerställa framgång i hållbarhetsarbetet.

Sveriges nyckelinitiativ för Agenda 2030

Sverige har lanserat flera banbrytande initiativ för att driva på genomförandet av Agenda 2030. Dessa program lyfter fram innovativa lösningar på hållbarhetsutmaningar och fokuserar på ekonomisk hållbarhet och långsiktig utveckling.

Forum för en hållbar ekonomi

Detta initiativ samlar aktörer från offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle för att undersöka hur den ekonomiska dimensionen av Agenda 2030 kan fungera som en drivkraft för omställning. Forumet analyserar tre ekonomiska modeller:

• Grön tillväxt – Kopplar bort ekonomisk tillväxt från negativa miljöeffekter genom innovation.
• Degrowth (nedväxt) – Planerad minskning av resursanvändning med hänsyn till planetens gränser.
• Tillväxtagnosticism – Fokuserar på hållbarhetsresultat snarare än BNP-tillväxt.

Professor Göran Finnveden vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har i sin rapport ”Hur definierar vi hållbar ekonomisk utveckling?” analyserat olika strategier för en ekonomiskt hållbar framtid. Han identifierar tre huvudsakliga strategier: grön tillväxt, där ekonomin frikopplas från miljöpåverkan genom innovation; degrowth (nedväxt), som innebär en planerad minskning av resursanvändning inom planetens gränser; och tillväxtagnosticism, som fokuserar på hållbarhetsresultat snarare än BNP-tillväxt.

”En ekonomi som är hållbar över tid och stödjer möjligheterna att uppnå andra hållbarhetsmål enligt Agenda 2030.”

Nollvisionsmetoden (Zero Vision Approach)

Denna metod bygger på Sveriges framgångsrika trafiksäkerhetsstrategi och tillämpas nu på andra hållbarhetsutmaningar, med fokus på att skapa en mer ekonomiskt hållbar utveckling genom långsiktiga systemförändringar. Metoden innefattar:

• Systemägaransvar – Tydliggör vem som har ansvar för förändringar på systemnivå.
• Proaktivt förhållningssätt – Förebygger problem innan de uppstår.
• ”Olyckskommissionsmetod” – Systematisk analys av misslyckanden för att förbättra arbetssätt.

Metodiken testas nu inom avfallshantering, med målet att skapa en cirkulär ekonomi där avfall minimeras till nivåer som naturens kretslopp kan hantera.

Utbildningsresurser för hållbar utveckling

Sverige har utvecklat omfattande utbildningsmaterial för att stärka kapaciteten inom hållbarhetsarbete. Exempel på initiativ inkluderar:

• ”Öppet för klimatet” – Kostnadsfria onlinekurser från nio svenska universitet.
• Inner Development Goals (IDG) – Kompetensramverk för hållbart ledarskap.
• Future Minds – Gymnasieprogram som kopplar samman studenter med företag.
• WWF:s verktygslåda ”Tillsammans omställning” – För dialog om hållbarhet i olika sammanhang.

Doughnut Economics – Ett nytt sätt att se på hållbarhet

Sverige utforskar Doughnut Economics, en modell som balanserar sociala behov med planetens gränser. Modellen, utvecklad av ekonomen Kate Raworth, visualiserar en ”säker och rättvis zon” där alla människors grundläggande behov tillgodoses utan att överskrida ekologiska gränser. Svenska forskare har tagit fram framtidsscenarier utifrån detta tänkande, för att undersöka alternativa vägar till hållbar utveckling bortom BNP-tillväxt.

Aktuella fokusområden i Sveriges Agenda 2030-plan

Sverige prioriterar för närvarande flera fokusområden som utgör strategiska ingångspunkter för att påskynda genomförandet av Agenda 2030.

Barns välbefinnande: Nu börjar vi med barnen!

Detta pilotprojekt (2022–2023) skapar en ny arena för lärande och policyutveckling kring barns välbefinnande. Projektet:

• Utvecklar ett proaktivt system för att främja barns välbefinnande
• Involverar barn och ungdomar som aktiva medskapare
• Skapar prototyper som kopplar samman lokala och nationella nivåer
• Utmanar befintliga strukturer och tankesätt som hindrar framsteg

Initiativet erkänner att investeringar i barn är en av de mest effektiva metoderna för att skapa långsiktig hållbar utveckling.

Nollvision för avfall: En cirkulär ekonomi

Detta initiativ tillämpar Sveriges framgångsrika trafiksäkerhetsmetodik för att omvandla konsumtions- och produktionssystem. Målet är att:

• Gå bortom återvinning och fundamentalt om designa produkter och system
• Förlänga produktlivscykler genom reparation, återanvändning och delning
• Skapa nya affärsmodeller som frikopplar välstånd från materiell konsumtion
• Hantera konsumtionsbaserade utsläpp, inklusive de som är inbäddade i importerade varor

Ekonomisk omställning

Detta arbete utforskar hur ekonomiska system bättre kan tjäna hållbarhetsmålen, inklusive:

• Utveckling av ramverk för företag att internalisera externa kostnader
• Skapandet av indikatorer bortom BNP som mäter välbefinnande och välstånd
• Utforskning av begreppet ”inkluderande rikedom” som värderar mänskligt och naturligt kapital
• Testning av hållbara affärsmodeller som skapar värde samtidigt som resursanvändningen minskar

Kommunal genomförandeplan

Detta område erkänner kommuner och regioner som nyckelaktörer i genomförandet av Agenda 2030. För närvarande uppvisar endast 25 % av Sveriges kommuner en hög mognadsnivå inom hållbarhetsstyrning. Därför fokuserar detta område på att:

• Stärka den lokala kapaciteten genom riktat stöd
• Dela bästa praxis mellan kommuner
• Utveckla praktiska verktyg för lokalt hållbarhetsarbete
• Skapa starkare kopplingar mellan nationell policy och lokal genomförande

Engagera medborgarna: Dialog- och deltagarverktyg

Sverige har utvecklat metoder för att engagera medborgarna i Agenda 2030-arbetet, då hållbar utveckling kräver aktivt samhällsengagemang. Den nationella samordnaren arbetar utifrån strategin att fler ska göra mer och bättre, genom att skapa mötesplatser för dialog och samverkan.

Digitala plattformar spelar en viktig roll. SCB:s Agenda 2030-verktyg gör hållbarhetsdata tillgänglig och transparent, medan WWF:s ”Tillsammans förändrar vi” erbjuder verktyg för hållbarhetssamtal, inklusive:

• Frågebatterier för olika miljöer
• Tips för workshops och seminarier
• Strategier för fysiska och digitala möten
• Riktlinjer för kommunikation via sociala medier

Företag bidrar genom hållbarhetsredovisning och arbetsplatsinitiativ, ofta integrerade i affärsstrategier. Icke-statliga organisationer kompletterar detta med ”spotlight-rapporter” som ger alternativa bedömningar av framsteg. Utbildningsinstitutioner, från grundskolor till universitet, inkluderar hållbar utveckling i undervisningen, med program som Future Minds som kopplar elever till företag för att arbeta med hållbarhetsutmaningar.

Sveriges Agenda 2030-framsteg: Siffrorna så här långt (slutet av 2024)

Sverige rankas konsekvent i topp i internationella hållbarhetsindex. I Sustainable Development Report 2021 hade Sverige det näst högsta SDG Index-score globalt. Men denna övergripande positiva bild döljer betydande utmaningar inom vissa områden.

Område	Framsteg	Utmaningar
Klimat	29 % minskning av utsläpp (1990–2019)	Behöver 6–10 % årliga minskningar för att nå 2045-målet
Ekonomi	Ekonomisk tillväxt frikopplad från utsläpp	Konsumtionsbaserade utsläpp är fortfarande höga
Miljö	Framsteg inom förnybar energi	Endast 1 av 16 miljökvalitetsmål på rätt spår
Social välfärd	Stark jämställdhet	Ekonomiska och sociala klyftor minskar inte
Integration	Utbildningsresurser för alla	Högre arbetslöshet bland utrikesfödda
Kommunal insats	25 % av kommunerna har hög hållbarhetsmognad	75 % av kommunerna har utvecklingspotential
Global påverkan	Hög placering i SDG-index (2:a globalt)	Rankas 141 av 165 länder på negativa spilloevereffekter

Sverige har lyckats frikoppla ekonomisk tillväxt från växthusgasutsläpp. Mellan 1990 och 2019 minskade utsläppen inom landet med 29 % samtidigt som BNP ökade. Konsumtionsbaserade utsläpp, inklusive importerade varor, minskade med 18 % mellan 2008 och 2018.

Trots framstegen är minskningstakten otillräcklig för att nå klimatneutralitet 2045, vilket kräver en årlig minskning på 6–10 %, en nivå som ännu inte uppnåtts.

Sverige rankas högt globalt inom hållbarhet men hamnar på plats 141 av 165 länder när det gäller negativ påverkan på andra länder. Detta beror på CO2-utsläpp från importerade varor, vapenexport och export av farliga bekämpningsmedel, vilket försämrar andra länders möjlighet att nå FN:s globala mål.

Vad är nästa steg för Sveriges Agenda 2030-mål?

Med endast fem år kvar till 2030 måste Sverige påskynda genomförandet av Agenda 2030. Den nationella samordnarenhar betonat att konkreta handlingsplaner nu måste komplettera den övergripande ramen för målen.

Framtida fokusområden

Sveriges väg framåt kommer sannolikt att fokusera på:

1. Genomförandet av de fyra nyckelrekommendationerna från rapporten ”Organisera för hållbar utveckling”:
   • En parlamentarisk kommitté för hållbar utveckling
   • Ett råd för social hållbarhet
   • En utvidgad mandatperiod för Klimatpolitiska rådet
   • Stärkt stöd för lokal och regional implementering
2. Användning av SDG Synergies Tool för att utveckla integrerade policys som hanterar flera mål samtidigt, samt att skala upp framgångsrika pilotprojekt som ”Nu börjar vi med barnen!” och ”Nollvision avfall”.
3. Åtgärder för att minska Sveriges globala fotavtryck genom mer sammanhängande handelspolitik och hantering av konsumtionsbaserade utsläpp.

Allas roll i omställningen

Företag ska integrera hållbarhet i sina affärsmodeller genom cirkulär produktdesign och ansvarsfulla leveranskedjor. Individer kan bidra med medvetna konsumtionsval och lokalt engagemang, exempelvis genom evenemang som europeiska veckan för hållbar utveckling.

Lokalsamhällen bidrar med gräsrotsinitiativ som reparationskaféer och delningsplattformar, vilket minskar resursanvändning och stärker social sammanhållning.

Trots utmaningar ger Sveriges datadrivna arbetssätt och systematiska policy en stark grund för framsteg mot 2030. Framgången beror på fortsatt politisk enighet och engagemang från alla delar av samhället.

---